Efter en lång men förvånansvärt angenäm flygresa (vi verkade ha blivit uppgraderade till economy plus, så hade bra benutrymme, fick en necessär med prylar och riktiga bestick till maten) landade vi till sist i San José, Costa Rica!

Vi hade bokat transfer till första hotellet som låg en bit utanför, men “en bit” visade sig vara nästan två timmar i köer och på mörka slingriga vägar. De sista 9 km var dessutom på grusväg utan belysning och i tät dimma.

Men det var det värt! Hotell Villa Blanca Cloud Forest Reserve visade sig erbjuda oss en egen bungalow med bubbelpool och öppen spis och uteplats – mycket mysigt!

Vi slocknade rätt snabbt efter att vi kommit fram…

Första heldagen tillbringade vi på hotellets ägor. Först frukost med färsk frukt, hemgjord granola, ägg efter önskemål och lokala specialiteter lagade med hemodlade grönsaker och mjölk från egna kor.

Appropå kor – nästa sak vi gjorde var att gå för att se när de mjölkade kossorna, och väl där fick vi inte bara själva testa att mjölka (något Roger var kung på) utan dessutom flaskmata de tre veckor gamla kalvarna och smaka på den minst sagt färska mjölken.

Efter det tog vi en kort promenad i hotellets egen regnskog. Kort till längd sett, men det tog oss två timmar att ta oss runt! Det fanns så mycket att kolla på, både växter och djur. Vi såg bland annat grodor, myror, fjärilar, söta larver, spindlar, fina fåglar, gräshoppor – och häftigaste av allt: en lokal tvättbjörn. Typ, vi minns inte vad den hette. Se Bild!

I slutet av rundan hade de satt upp kolibrimatare, och det svärmade av kolibris!!! Åter igen: Se bilden!

Efter lunch tog vi den andra rundan som fanns på området, och därefter gick vi tillbaka till stugan och fyllde bubbelpoolen. Bubbelfunktionen funkade tyvärr inte – men det blev ett varmt bad, vilket inte var fel alls!

Sen hade vi anmält oss till en Night tour i djungeln! Kl 18 mötte vi en guide och tillsammans med ett annat par gav vi oss ut med ficklampor för att upptäcka Costa Rica by night. Många sorters spindlar finns det här. Vi lärde oss ett knep för att se hur många spindlar som finns i mörkret – något Mikaela önskar att hon inte gjort…

Mest såg vi olika sorters insekter, som gräshoppor, syrsor malar, enorma vandrande pinnar, larver och jättemyggor.

Men vi fick också se självlysande svampar och blinkande maskar, en orm, och inte minst Costa Rica välkända rödögda lövgroda.

Nästan en nationalsymbol, så ikonisk är den.

Sen åt vi middag och gick och la oss.

13/12 — Lucia

Idag blev vi hämtade 06:30 vid receptionen av guide och chaufför som körde oss till nationalparken Carara för en heldag i naturen, spanandes efter spännande djur.

Det var bara vi två och guiden – lyxigt!

Det var en biltur på ca 2,5 timmar och med på vägen fick vi frukost (mjölk med tre olika sorters flingor, en banan och juice) och gjorde stop för att spana på apor, se bild, och för att tömma blåsan och köpa en smoothie på färsk frukt.

Parken är känd för att vara en blandning av den fuktiga molnregnskogen och den torrare låglandsskogen. Ett av de stora dragplåstren är aror.

Själva turen i skogen var kanske 2,5 timmar, och vi fick se en hel del fåglar (inklusive aror!) och en del ödlor – vi fick bland annat se en Jesusödla springa på vattnet!

Vi stötte även på tre av dessa söta gnagare:

En gnagare stor som en katt!

Efter turen togs vi till ett pyttehak på stranden där vi serverades lunch i form av en lokal rätt med ris, bönor, matbanan och valfritt protein. Till efterrätt fick vi hemgjort arroz con leche med kanelsmak.

Sen var det dags att åka hemåt, med ett stopp vid krokodilfloden, för att se de stora bestarna som låg och slöade vid flodstranden.

Ramla inte i!

Nu är vi tillbaka på hotellet och vilar fötterna lite innan det är dags för middag!