Efter hotellfrukost och uppfräschning hoppade vi på tunnelbanan västerut och begav oss till Shibuya. Det första vi ser efter att vi irrat oss ut från den löjligt stora stationen är Hachikō, statyn på den enormt lojala hunden som är en stolt symbol för Tokyo. Vi lyckades som tur är få några andra turister att fota oss med den så vi har bevis.

Sen var det dags att bara irra runt och kolla på hus och butiker. Vi var inne i flertalet butiker men inte heller idag blev det någon shopping av det hela. Hittar även en biograf men konstaterar dock att de inte har något vi vill se (i morgon har dock något intressant premiär).

Med hungern kurrandes i magen letar vi upp ett restaurangtips i området: Genki sushi. Här hamnar vi längs en bardisk bredvid varandra med varsin datorskärm monterad vid platsen, på denna skärm klickar vi fram de sushibitar vi vill ha som sedan kommer farandes på ett av de två spår som går längs hela bardisken. Kul, gott och prisvärt! Faktiskt bland den bästa sushi vi ätit och även de riktigt bra bitarna kostade inte mycket. Vi går därifrån mätta men sugna på mer då vi inte ens testat hälften av de olika sorter vi ville smaka.

Tvärs över gatan fastnar vi framför ett skyltfönster… Det är en hund- och kattbutik med enormt söta små djur i fönstret! Dock tyckte vi båda att det kändes fel att så unga smådjur ska sitta ensamma i varsin bur, så sötchocken tävlade med obehaget.

Vi bestämmer sen oss för att promenera till Harajuku som ligger norr om Shibuya. Promenaden dit kantas av butiker (vissa vi går in i) och en byggnad som Godzilla håller på att riva.

På väg till parken får Mikaela syn på något hon inte ens vågat tro att de skulle hitta: ett kattkafé! Kattälskare som vi är bestämmer vi oss för att testa. Det var en märklig upplevelse. Fyra våningar upp får vi betala för minst en halvtimme, ta av oss skorna och gå in i ett rum med kanske sju andra människor och ca tio katter. De flesta katterna var långhåriga och riktigt fluffiga och mysiga, men samtliga så lugna och sömniga att vi började misstänka att de får lugnande medel med fodret…

  
Efter det gick vi till ett ställe Roger mindes från sin förra resa, ett creperie, och med varsin supercrepe vandrade vi in i parken. Där besökte vi vad som brukade vara kejsarinnans privata trädgård och fiskdamm, och Tokyos största tempel där kejsarparet Meiji och Shoken ligger begravna. En del av det här hittar vi på eftersom inget står på engelska.

Efter tempelbesöket promenerar vi bort till området Roppongi, där vi sett att det just nu är en utställning på Ghibli-tema. Eftersom Ghiblimuseet var fullbokat var det här det näst bästa! Vi åker upp till våning 52 i Mori Tower och blir lite besvikna på utställningen, men desto mer nöjda med utsikten över hela Tokyo.

Sedan var det snart dags för middag och vi letar lite efter restaurangtips i vår guidebok, där vi hittar några trevliga alternativ. Förstahandsvalet blir ett ställe specialiserat på udonnudlar – men då vi inte hittar detta letar vi vidare på smågator i närheten.

Till slut ser vi ett ställe utan skylt som ser mysigt ut – och när Roger kollar på sin kartapp inser vi att det faktiskt är vårt andrahandsval, en restaurang specialiserad på olika grillspett. Ett utmärkt val, där vi återigen satt bredvid varandra med grillen framför oss och maten serverad direkt därifrån. Supergott och vi blev mätta och belåtna.

Då middagen gick rätt snabbt är kvällen fortfarande ung och vi vill ta en öl eller sake på något mysigt ställe på vägen hem. Vi hittar en öl- och vinbar där vi testar varsin japansk öl, Roger en vit öl och Mikaela en peppar-ale. Spännande och gott, men efter det är vi redo att bege oss till hotellet och vila fötterna och resten av kroppen till imorgon!